Att vakna upp bredvid William, och veta att klockan inte är 05.45 är en alldeles underbar morgon. Vi tog en lång och mysig frukost innan han blev tvungen att åka hem. På eftermiddagen tog jag en efterlängtad pw (inte en minut försent efter en sommar med onyttigheter och lite träning).Efter 5 km började åskan och blixtarna göra sig hörda så den andra halvan av "spåret" fick jag halvjogga hem, varav de sista 2 km spenderades i spöregn.
På kvällen hade William och jag en "vi" kväll, eftersom det var ett tag sedan senast så var kärleken större än vanligt och fjärilarna i magen rörde sig lite mer än normalt, gud va jag är kär!